Ta byla úspěšně završena roku 1993, kdy Eritrea získala nezávislost. V Eritreji nyní panuje diktátorský režim vedený Lidovou stranou za demokracii a spravedlnost, v jejímž čele stojí prezident Isaias Afwerki.
Eritrea är en presidentiell republik och den verkställande makten ligger hos Eritreas president. [7 ] Sedan självständigheten 1993 är Isaias Afewerki, partiledare för Folkets front för demokrati och rättvisa, president.
Berggrunnen i Eritrea består av prekambriske bergartar som vart deformert under den panafrikanske orogenesen og intrudert av granitt i byrjinga av paleozoikum.
Ł'Eritrea xe divegnua ofiçialmente cołonia itałiana el 1 genaro 1880. El governo italiano comprò a so volta el porto de Assab da Rubattino inte el 1882.
In Eritrea gifft dat negen gröttere Völker. Dat sünd de Tigrinya (41 %, annere seggt 50% [1 ] ), Tigre (30-32 %), Afar (5-8 %), Saho (4-5 %), Kunama (2-5 %), Bilen (3 %), Hedareb (3 %), Nara (2 %) und Rashaida (2 %). De lüttjeren Völker vun…
Eritrea nær einnig yfir Dahlak-eyjaklasann og hluta Hanish-eyja. Nafnið Eritrea er ítölsk útgáfa gríska heitisins Ἐρυθραία (Eryþraia) sem merkir „rautt (land)“.
Eritrea, wey dem dey call am officially as State of Eritrea, na one kontri for *Horn of Africa* area for East Africa. Di capital and di biggest city wey dey dere na Asmara.
Eritrea esas prezidantala republiko, guvernata da singla partiso. La chefo di stato e la chefo di guvernerio esas la prezidanto, qua elektesis dal 150 membri di parlamento en 1993.
Eritrea [eriˈtreːa], amtelk Stoot faan Eritrea (Tigrinya: ኤርትራ Ertra harke tu ?/ i) an ሃገረ ኤርትራ Hagere Ertra; Araabsk: إرتريا Iritriyyā an دولة إرتريا Dawlat Iritriyyā) as en stoot uun a nuurduast faan Aafrika.